Idag är det ett år sedan min största förebild gick bort. Moffa..jag saknar dig så mycket! Det finns ingen som hade sådant stort tålamod som min morfar hade med mig, han lärde mig åka slalom, längdskidor, cykel, matematik, läsa och SÅ mycket mer, men viktigast av allt att uppskatta vad man har medans det fortfarande finns kvar.

Jag minns enda gången du höjde rösten och blev arg på mig, jag grät för mig själv varje kväll i flera veckor för att jag hade gjort dig upprörd. Kan knappt se vad jag skriver just nu för alla tårar… Jag kommer aldrig någonsin glömma allt du gjort för mig och alla andra runt omkring dig. Det fanns ingen som inte tyckte om dig och som inte kommer sakna dig – men för mig var du den bästa ‘föräldern’ jag någonsin hade kunnat önska mig, och tusen gånger bättre – du kommer alltid leva kvar i mitt hjärta och påverka mina beslut.

Tack morfar, för allt du gjort för mig. Jag älskar dig.